Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn på pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans på ett av gymnasiets el-program i Luleå. En kvalitativ metod har använts där elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanställts och analyserats. Resultatet av studien visar på att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfällena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjälpa eleverna att se ämnet ur en annan tydligare synvinkel..

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med TIL- programmet i kommunens olika skolor och här även göra en jämförande studie. Med denna metod vill man på ett tidigt stadium upptäcka och påbörja arbete med de elever som behöver extra hjälp med läsinlärning. Jag har inlett mitt arbete med en presentation av olika metoder inom läsinlärning i den svenska skolan. Här presenteras även TIL- programmet. Som metod har jag använt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger, specialläraren på varje skola inom kommunen på grundskolans tidigare år.

Ringdansens bostadsområde som är del av Hyresbostäder i Norrköping miljöanpassades under slutet av 1990-talet. Sopstationer med fraktioner för olika avfall infördes. För många hushåll har detta system inneburit problem. Hyresbostäder vill försöka åtgärdaproblemen genom att göra bättre och tydligare information i soprummen.Genom intervjustudier undersöks hushållens önskemål och klagomål på det nuvarande systemet, den egna hanteringen av sopor samt motivationen bakom deras handlande. Resultaten visar atthushållen efterfrågar bättre och tydligare information.

Syftet med studien är att ge exempel på hur idrott och hälsa lärares syn på undervisningen i friluftsliv påverkats av kursplanen Lgr11 och hur några lärare i idrott och hälsa på grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgångspunkt läroplansteoretisk forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgår det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lärarna. Det har även blivit lättare att förstå vad som ska undervisas i. Det framgår att lärarna tycker att den teoretiska undervisningen är lättare att genomföra i friluftsliv, då det tidigare fanns problem för lärarna att genomföra praktisk undervisning.

Syftet med vår undersökning var att få en bild av arbetet med flerspråkighet och mångfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med läroplansmålen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med modersmålslärare och förskollärare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet och etnisk mångfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i ämnena och direktiven från ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmålslärare och förskollärare förbättras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

I denna uppsats har vi utifrån SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen påstådda motsättningen mellan den för LOU grundläggande principen om affärsmässighet och möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. Således blir även avsikten att studera vilka principer som påverkar möjligheterna att ställa sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsättningar mellan dessa principer och möjligheterna att ställa sociala villkor. Eftersom LOU står inför en förändring 1 januari år 2008 blir syftet också att försöka utreda om dessa förändringar kommer att leda till en tydligare reglering angående möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling. Våra preciserade frågeställningar omfattas av forskningsfrågor som lyder som följer: Vilka motsättningar finns mellan LOU:s grundläggande principer och möjligheter att ställa sociala villkor? Och hur ställs sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsättningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor i offentlig upphandling än det som stadgats i LOU?Vi använder oss av en traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt, de lege lata.

Syftet med vår undersökning var att få en bild av arbetet med flerspråkighet och mångfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med läroplansmålen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med modersmålslärare och förskollärare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet och etnisk mångfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i ämnena och direktiven från ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmålslärare och förskollärare förbättras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan på individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan på individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan på individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion från Skolverket uppdagades det att tydligheten på det gamla systemet inte var tillfredsställande. I studien har jag använt mig av kvalitativ studie för att få veta vad elever, handledare och yrkeslärare upplever att det fungerar.Tack vare djupintervjuerna fram kom förbättrings förslag vilket har lätt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli ännu tydligare. Även dokumentationen inne på skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ?vart den är på väg?.För handledarna har systemet betytt mer förståelse för att det är skola som eleven gör ute på sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall läras på praktiken har gjorts tydligare.Yrkeslärarna känner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag när de är på APU/APL besök.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida vissa arketyper kan betraktas som mer effektfulla än andra vid marknadsföring. Vi ämnar även ta reda på om varumärken som använder sig av arketyper förmedlar starkare och tydligare känslor än varumärken som inte använder ett arketypiskt perspektiv. Metod: Data har samlats in från gruppdiskussioner i tre olika fokusgrupper med sex deltagare i respektive fokusgrupp. Fokusgrupperna bestod av manliga och kvinnliga deltagare som var över 25 år och representerade olika nationaliteter. Gruppdiskussionerna genomfördes på ett fastighetsföretag i Barcelona där vi fått tillåtelse att tillfråga de anställda att delta i studien.

Denna uppsats behandlar frågan kring vilka möjligheter och begränsningar det finns med att svenskämnet följer samma kursplan på alla nationella gymnasieprogram. Detta har studerats genom att undersöka hur lärare undervisar på olika gymnasieprogram, samt vilken attityd det finns till svenskämnet på de olika programmen. Data till uppsatsen har samlats in genom elevenkäter samt lärarintervjuer. Min slutsats är att oavsett om gymnasiet ska behålla systemet där alla program läser samma svenskämne, eller ämnet blir programanpassat, bör kursplanen vara tydligare. En tydligare kursplan i svenska hade kunnat hjälpa lärare att fokusera på innehållet i svenskundervisningen, samtidigt som denna kursplan kunde tydliggöra ännu mer att ämnets innehåll bör anpassas efter studieinriktning.